Jag har velat ha hund lika länge som jag inte haft hund. Idag kan jag inte säga att denna längtan blivit mindre direkt. Jag har haft lördagsmys med Azlan. Min nästa-bästa-fyrbenta-kompis (Aimgo har ju givetvis sin första plats alltid!) tog en lång joggingrunda på Galgberget denna morgon. Det är en fröjd att få umgås med en väluppfostrad hund som tycker att allt jag föreslår kanske kan vara det roligaste som hänt någonsin.
Drygt 7-8km senare med olika tempon var vi färdiga att bege oss hemmåt. Amigo var lagom lycklig på mig, en fyrbent till? What?! Men efter ett par timmar vågade även han sig ner och se fick hälsa på varandra ännu en gång och jag tror att det kommer att gå riktigt bra. Två coola killar.
Nedanför mina fötter ligger nu en trött kille som dagen till ära fått jaga pinnar, tvätta och jogga. Sista ansträningen är att få tag i en av mina korvar som tydligen luktar ljuvligt! Ett uppdrag som tyvärr kommer att misslyckas.
Ja samtidigt som jag förstår att det ÄR mycket jobb, utan tvekan så kan man inte annat än att smälta när två bruna ögon tittar på en med kärlek i blicken och samtidigt lovar att inte äta upp Amigo. Det är kärlek det. ♥