Igår hade vi en välförtjänta SPA-dag, alltså inte en i vanlig mening utan vi unnade oss en dusch.Det fanns dessutom inget varmvatten utan det var iskallt som gällde. Gott. Vi testade även att lägga oss uppe på bussen för att sola och äta frukost i lugn och ro. Övriga gänget gjorde gorillaturen eller tittade på golden monkeys som också finns vid gorillornas vulkan. En riktigt skön dag, trots att det är semester så är tempot ganska högt. Det vill säga att vi ser väldigt mycket oavsett det är 'motorväg' eller planerade utflykter. En paus var välbehövlig.
Jag har svårt att tro att personalen på stället vi bodde på tidigare sett tre bleka turister ligga och sola på ett busstak mitt på dagen. Vi hängde även upp lite sjalar som solskydd för att få den där rätta lyxiga känslan. När övriga gänget kom tillbaka bestämde vi oss för att gå in till byn för att äta. Något vi lärt oss är att alltid beställa mat innan man planerar att bli hungrig, no worries och hakuna matata tillämpas i allra högsta grad. Så att vänta minst en timme på maten är standard, men alla vet ju att allt smakar bättre om man är riktigt hungrig!
När maten väl stillat vår hunger begav vi oss till Virunga Lodge. Rättare sagt skulle vi först charma en taxichaufför eller guide som ville ta oss dit. Efter att ha kommit överens om ett rimligt pris på 70 000 så skulle vår guide hämta sin nya buss. Vi hade fått information om att det var väldigt brant upp till lodgen så ett bra fordon var till sin fördel. Den nya bussen har förvisso varit ny för 25år sedan men inte länge, på skakiga sitsar började vi vår färd mot lodgen. Vår chaufför älskade att köra lite fortare än vad bilden troligtvis var byggd till. Detta var förvissi inget problem för hastighetsmätaren fungerade ändå inte. Nätta 30min senare var vi där efter att passerat stup, branta bakar och livsfarliga omkörningar. Men oj vad värt det var när vi såg utsikten! Fantastisk utsikt över en samling vulkaner och med en ännu bättre solnedgång. Så värt det! När vi skulle hem hade solen gått ner för dagen och hysteriska fniss uppstod när vi passerade skylten där det stod 'dödsstup', skulle vi även överleva hemfärden? Vår chaufför som gärna kört gatlopp med vår minibuss som troligen ramlar sönder när som körde ändå som en stjärna. Vi klarade oss, belömningen blev en ljuvlig utsikt med utsökt vin!
Hej min älskade vän!!
Nu har jag äntligen fått lite tid över för att läsa din blogg! Det verkar som att du har det alldeles fantastiskt! Vad mycket du redan har fått uppleva. Underbara bilder och härlig läsning ❤️ Tänk att få träffa gorillor i djungeln, så häftigt! Det där dödsstupet var ingen hit men tur att han var en erfaren chaufför iaf 👍🏼
Jag ser fram emot att läsa mer! Ta hand om dig 😘
Kramar i massor 💕