Mitt (i ett) äventyr

publicerat i Resa;

Jag är inne på min 28:e restimme och ser Arlanda bli allt mindre i bakgrunden. De är dax för den sist etappen av resan, det känns lite konstigt att Afrikaresan nu är gjord. Jag har ju trots allt pratat om den ett antal år.

Vi lämnade ett regnigt Nungwi, Zanzibar bakom oss igår. Det var med blandade känslor som jag för en sista gång packade om väskorna. Väskor som för varje stopp blivit lite tyngre men även lite smutsigare. På Zanzibar tillbringade vi några dagar i Stone Town, en av utflykterna som vi gjorde här var ett besök på Prison Island för att titta på de maffiga landsköldpaddorna. På vägen ut åkte vi en minieka, eller ja lite större kanske men jag trodde precis som vanligt att den snart skulle sjunka bara vi väntad några sekunder. Tack och lov kom vi fram till ön helskinnade, jag övervägde att stanna kvar här för att slippa turen tillbaka. När vi kom in på området där sköldpaddorna fanns, glömde vi snabbt bort den svajiga turen. Vilka fantastiska djur! Precis som de inbitna orden 'hakuna matata' hängde sköldpaddorna runt och njöt av livet. Fick lite löv av turisterna, blev kliade under hakan för att i nästa sekund somna tvärt. Några timmar senare satt vi oss i miniekan igen, vågorna i det turkosblåa vattnet tyckts helt plötsligt inte vara lika stora och det var en strålande solnedgång som mötte oss när fötterna åter igen nådde sanden.

I Nungwi fick vi ett par dagar av hopp och lek, tacksamt efter både damm och långa resdagar. Vi hade hört talas om att det fanns ett ställe där vi kunde simma med havssköldpaddor vilket vi väldigt gärna ville göra. Promenaden längs med stranden ledde oss till två olika ställen. Båda ställena kändes som klassiska turistfällor, där det ena stället utlovade bad med sköldpaddorna. Slingrades in blad träden fann vi en liten lagun där bad utlovades. Då det såg ut att vara begränsad omsättning på vatten och idéen att trycka med ett gäng med turister i denna håla kändes befängd valde vi att gå tillbaka till det andra stället och med facit i hand gjorde vi rätt val. På detta ställe hade de små bebissköldpaddor, lite större och ett tiotal vuxna. Det var verkligen häftigt att se dessa glida runt i vattnet likt de i 'Hitta Nemo'.

Torsdagen tillbringades med att snorkla, vi hämtades upp på morgonen för att åka med en modell större eka. Till en början såg det ut som om vi skulle slängas på på en av de proppfulla båtarna och jag tror att det va fler än jag som drog en lättnadens suck när vi fick en egen. Precis som tidigare båttur kändes vågorna lite väl höga, vinden lite för stark och himlen lite för svart för att det skulle vara sunt att vara på havet. Magnus som vid detta laget troligen inte bara snart är mäklare utan även hobbypsykolog fick fint ha ett pedagogiskt samtal om att killarna hade full koll på vad de gjorde. Väl i vattnet var det ett underbart akvarium som höll oss sysselsatta. Havet fick utgöra motor på vår väg tillbaka då vi hissade segel och lät vinden bestämma hastighet.

Dagarna som sanna turister gjorde oss gott och de flesta av oss var överens om att det skulle bli skönt att återvända hem. Till tonerna av Carolas 'mitt i ett äventyr' anlände vi till Zanzibars flygplats och den långa färden kunde påbörjas.